Vilka kommuners kommunalval skiljer sig mest från riksdagsvalet?

Nu har jag skrivit om hur riksdagsvalet skiljer sig från ett sammanslaget resultat av kommunalvalen och även om de lokala partier som nått framgång och fått mandat. I det senare inlägget visade det sig till exempel att Doroteas största parti i kommunalpolitiken är ett lokalt parti och att Kiruna har valt in hela tolv stycken partier.

En aspekt som inte riktigt kommit fram i något av inläggen är om det är några enskilda kommuner som sticker ut när det gäller röstfördelningen, alltså kommuner vars kommunalvalsresultat avviker mycket från riksdagsresultatet.

Jämförelsen kan göras på olika sätt, men på mitt sätt så blir topp fem som följer. Klicka på länken för att se hela valresultatet. För att ge en liten fingervisning om vad du har att vänta har jag i tabellen även skrivit med vilket det största partiet är och hur många procent av rösterna det partiet fick.

Placering Kommun Största parti Röster
1 Markaryd Kristdemokraterna 44,94 %
2 Mönsterås Centerpartiet 40,72%
3 Degerfors Vänsterpartiet 41,91 %
4 Ragunda Socialdemokraterna 51,12%
5 Vansbro Centerpartiet 33,85%

Observera att denna tabell inte visar var ett parti har fått flest röster (t.ex. fick Socialdemokraterna 57,46 % av rösterna i Munkfors). I jämförelsen ovan har alla partier vägts in.

Vilka är partierna som fått mandat i kommunalvalet?

För några dagar sedan skrev jag om hur valresultatet skiljer sig mellan riksdags- och kommunalvalet. En synbar skillnad var att ganska många kommunala röster (4,09 %) gick till partier som inte är så stora och kända på riksnivå. Vilka är dessa partier egentligen?

Först och främst visar det sig att de är väldigt många. I riksdagen fick endast åtta partier mandat, men runt om i kommunerna blev hela 152 invalda.

Hur stora de är skiljer sig också. Det finns partier som enbart fått ett mandat, men det finns också de som är riktigt stora. I Dorotea till exempel är Dorotea Kommunlista det största partiet.

Hur många de är skiljer sig också. I vissa kommuner har inget parti utöver riksdagspartierna fått mandat medan det i andra kommuner finns flera lokala partier. I Kiruna har hela tolv stycken partier fått mandat. Det är riksdagspartierna förutom Folkpartiet, plus Feministiskt initiativ, Norrbottens Sjukvårdsparti, Sámelistu/Samelistan Partipolitiskt obunden, Knegarkampanjen och Kirunapartiet.

Sex partier har fått mandat i fler än en kommun.

Parti Kommuner
Feministiskt initiativ (FI) Gotland, Gullspång, Göteborg, Kiruna, Lund, Malmö, Norrköping, Sala, Simrishamn, Stockholm, Svalöv, Umeå, Uppsala (13 st)
SPI Välfärden (SPI) Halmstad, Hylte, Hörby, Karlskoga, Laholm, Nybro, Staffanstorp, Söderhamn, Tomelilla, Varberg (10 st)
Landsbygdspartiet Oberoende (LBPO) Hällefors, Kinda, Luleå, Nora, Sandviken, Svenljunga, Uppvidinge, Valdemarsvik, Östhammar (9 st)
Norrbottens Sjukvårdsparti (NS) Boden, Gällivare, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Övertorneå (7 st)
Kommunistiska Partiet (K) Gislaved, Lysekil
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) Haninge, Luleå

Feministiskt initiativ, med mandat i 13 kommuner, är störst. Detta parti är dock lite av en specialare i den här jämförelsen för det ingår faktiskt inte i gruppen Övriga i Valmyndighetens rapporter (de är alltså inte med i de 4,09 % jag tidigare nämnde). Eftersom FI inte kom över riksdagsspärren har jag ändå tagit med dem i denna sammanställning.

Övriga partier, det vill säga de som fick mandat i en kommun, listas här nedan tillsammans med hur många röster de fick och vilken kommun det gäller.

Läs resten av inlägget

Hur skiljer sig valresultatet mellan riksdags- och kommunalvalet?

Vid det här laget är det ganska känt hur många procent av rösterna de olika partierna fick i riksdagsvalet. Hur resultatet blir om alla röster från samtliga kommunalval vägs samman är kanske lite mindre känt däremot. Är det i stort sett samma? Vilka partier går upp? Vilka går ned?

Diagrammet nedan visar valresultatet för riksdagsvalet (grått) tillsammans med det sammanvägda valresultatet för kommunalvalet i samtliga kommuner (orange).

Skillnad mellan riksdagsval och kommunalval, 2014

Bland de rödgröna partierna ser vi att samtliga har fått högre röstsiffror på kommunal nivån än de fått på riksdagsnivå, men att det rör sig om ganska små skillnader. Alla tre har skillnader på mindre än en procentenhet. Socialdemokraterna är det parti som har minst skillnad av samtliga (31,01 % i riksdagen, 31,23 % i kommunalvalet).

På allianssidan är resultatet lite mer blandat. För Moderaterna och Kristdemokraterna har det gått bättre på riksdagsnivå, medan det för Folkpartiet och Centerpartiet har gått bättre på kommunal nivå. Just Centerpartiet är det parti som har störst differens bland partierna som gått bättre i kommunalvalet än i riksdagsvalet (6,11 % i riksdagen, 7,85 % i kommunalvalet).

Störst skillnad är det utan tvekan utanför de traditionella blocken. Både Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ får mycket lägre siffror i kommunalvalet än i riksdagsvalet. För Feministiskt initiativs del är troligtvis en stor del av förklaringen att de ställde upp i mindre än en tiondel av alla kommuner, vilket gör att ett lägre resultat i kommunalvalet är att vänta. För Sverigedemokraternas del däremot är det svårare att hitta en lika enkel förklaring. SD är det parti med störst differens bland partierna som gått bättre i riksdagsvalet än i kommunalvalet (12,86 % i riksdagen, 9,33 % i kommunalvalet).

Gruppen Övriga sticker också ut genom att ta många fler röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Här ingår många lokala partier som enbart ställer upp i en eller ett fåtal kommuner.

För den som föredrar siffror framför diagram (eller den som vill kika närmare på ett särskilt parti) kommer här en tabell med partiernas resultat i sifferform.

Parti Riksdag Kommun
V 5,72 % 6,44 %
S 31,01 % 31,23 %
MP 6,89 % 7,76 %
C 6,11 % 7,85 %
FP 5,42 % 6,55 %
M 23,33 % 21,55 %
KD 4,57 % 3,98 %
SD 12,86 % 9,33 %
FI 3,12 % 1,23 %
Övriga 0,97 % 4,09 %

Landstingsvalet har inte ingått i den här jämförelsen. Det som lite kort kan sägas är att både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna får högre resultat där än i både riksdags- och kommunalvalet. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ däremot får sina lägsta siffror i landstingsvalet. Övriga partier får ett landstingsresultat som ligger emellan de båda andra valens resultat.

Presenter till Fredrik Reinfeldt

Idag ägde den första partiledardebatten efter valet rum, tillika Fredrik Reinfeldts (förmodligen) sista. Ord och tal i all ära, men det jag tror de flesta undrar över är såklart vad Reinfeldt fick för avtackningspresenter efter 23 år som riksdagsledamot, 11 år som partiledare och 8 år som statsminister. Här kommer listan!

Stefan Löfven (S) Biljetter till Livet är en schlager
Jimmie Åkesson (SD) Gåva till UNHCR
Åsa Romson (MP) Blommor och boken Sveriges nationalparker
Annie Lööf (C) En gryta och falukorv
Jonas Sjöstedt (V) Boken Reinfeldteffekten
Jan Björklund (FP) ”Världens bästa kompis”-t-shirt & en kaffemaskin
från Nespresso
Göran Hägglund (KD) Verktygsbälte med verktyg

Inbytesprogram för tygpåsar

Jag har ganska många tygpåsar hemma, men tyvärr inte alltid med en när jag är och handlar. Det här gör att jag ibland köper plastpåsar fast jag egentligen inte borde behöva. Jag tror att fler är i den här situationen.

En möjlig lösning kanske kan vara ett inbytesprogram för tygpåsar. Principen skulle i så fall vara att det går att lämna in tygpåsar i förväg och sen kunna hämta ut dem senare. Till exempel skulle jag kunna lämna in fem påsar en dag och sen nästkommande fem besök kunna bära hem min mat i tygpåsar utan att behöva ta med en påse inför varje besök.

Rent praktiskt kanske tygpåsarna kan finnas vid kassan och när jag tar en sån så räknas min ”påskredit” ned. När jag sen lämnar in påsar så fylls krediten på igen. Krediten skulle till exempel kunna sparas på ett kundkort (ICA-kort eller liknande). Inlämning av påsar kanske kan ske vid kassan. Där finnas en kortterminal som kan användas för att fylla på krediten, och kassapersonalen skulle också i samma veva kunna kontrollera att påsarna håller tillräcklig kvalitet.

Det här betyder alltså att de som är med i programmet inte kommer få tillbaka samma påsar som de lämnar in. Jag tror att det är många som har tygpåsar hemma som de kan tänka sig att byta bort. Men om det här är ett problem går det förstås att tänka sig att alla påsar i programmet är likadana. Både ICA och Coop säljer, eller har sålt, tygpåsar med eget tryck, vilka kanske kan användas i ett sådant scenario.

Plastpåsar är ett miljöproblem. I flera länder och regioner har de redan förbjudits. Rwanda förbjöd 2008 plastpåsar helt och hållet och därefter följde bland annat Italien som förbjöd engångsplastpåsar 2010 och Kalifornien som beslutade om ett liknande förbud nu i år.