Har andelen som vill förbjuda tiggeri verkligen ändrats?

Fredagen förra veckan fick jag en push-notis från TV4-appen som meddelade att en majoritet av Sveriges befolkning är för ett tiggeriförbud. Strax innan hade en socialdemokratisk minister sagt att han ”inte utesluter” ett tiggeriförbud och vill ”först utvärdera […] innan han lyfter frågan i regeringen”. En push-notis tycker jag antyder att det är något som hänt nu, helt plötsligt. Kan ett så vagt uttalande ha gjort att opinionen svängt kraftigt? Eller ändrade alla, såväl ministrar som andra, åsikt precis samtidigt?

I såna här undersökningar tillfrågas ett urval av befolkningen, vilket gör att det uppstår en viss osäkerhet. Vilket svaret blir beror helt enkelt på vilka som råkade bli utvalda för att svara på frågorna. Såvitt jag ser redovisar TV4 ingen data om denna osäkerhet.

Över lag verkar inte TV4 tolka undersökningen helt strikt. I en kommentar antyder de att det är samma sak att vilja förbjuda tiggeri som att vilka se ett slut på tiggeriet. Det är helt olika saker. Jag skulle dessutom vilja våga mig på att gissa att andelen som vill se ett slut på tiggeriet är större bland de som är emot ett tiggeriförbud än de som är för.

En klar majoritet av Sveriges befolkning vill ha ett tiggeriförbud, det visar TV4s Novus-undersökning där nästan sextio procent vill se ett slut på tiggeriet.

För att få reda på mer om osäkerheten i undersökningen sökte jag efter andra undersökningar på samma tema gjorda av samma institut. En sådan publicerades i SVT för drygt två år sedan. Här framgår att 1000 personer har svarat och jag antar därför att det är lika många de tillfrågat i den nya TV4-undersökningen.

Nu är min statistikkunskap ringrostig, men om jag fått siffrorna rätt här så borde TV4-undersökningen (givet en konfidensgrad på 0.95) ha ett konfidensintervall på 56 % till 62 %. Det betyder att det är troligt att andelen som faktiskt är emot ett tiggeriförbud ligger någonstans i det intervallet. (Det här förutsätter att urvalet är en perfekt slump av befolkningen, vilket det troligtvis inte är. Givet såna fel är intervallet troligtvis större. Men det är en annan historia.)

TV4-undersökningen, vars resultat push-notisades ut, landade alltså på mellan 56 % och 62 %. Vad visade då undersökningen som gjordes i början av 2014? Enligt den var 56 % för ett tiggeriförbud. Det finns alltså ingen statistisk säkerställd ökning av andelen av befolkningen som är för ett tiggeriförbud. Om en majoritet är för ett förbud nu var det troligtvis likadant även tidigare.

En push-notis och en nyhet behöver alltså inte betyda att så mycket egentligen ändrats. Ibland behövs det bara en höna och då får en ta de fjädrar som finns.

Iskaffe från Löfbergs

Nyligen skrev jag om Löfbergs satsning på ett kafé vid Stureplan. Idag ska jag skriva om en annan av deras nya satsningar, nämligen de kalla kaffedryckerna Ice. Dryckerna finns i burkar och säljs i vanliga livsmedelsaffärer och i kiosker.

Iskaffet Löfbergs Ice

Löfbergs Ice finns i två smaker: Espresso+Milk och Latte Macchiato. Uppdelningen kan te sig aningen förvirrande eftersom en latte macchiato består av just espresso och mjölk. Skillnad är det hur som helst. Espresso+Milk utskiljer sig dels genom att det är mer kaffe i den, dels genom att ingredienslistan utökas med både sockersirap och ”naturliga smakämnen”.

Utöver den eventuella risken för att blanda ihop dem kan namnet vara lite missvisande eftersom ingen av dryckerna, vilket jag redan varit inne på, innehåller enbart espresso och mjölk. De innehåller till exempel en hel del socker. Det är antagligen svårt att komma ifrån för att produkten ska smaka bra och hålla länge, men jag kan ändå tycka att det är lite synd. Ice ligger sockermässigt ungefär på samma nivå som Coca-Cola, och när det gäller kalorier så ligger de klart över.

Jämförelsen med Starbucks Discoveries känns inte helt långsökt, åtminstone inte för Löfbergs marknadsavdelning. I ett pressmeddelande skriver de:

I Sverige har den globala giganten Starbucks dominerat marknaden. Nu tar det familjeägda kafferosteriet Löfbergs upp kampen […]

Något som dock inte nämns är att Löfbergs dryck görs i Österrike och Starbucks i Danmark, vilket ironiskt nog gör den globala gigantens alternativ något mer ”närodlat” än det svenska. Hur som helst är Ice-dryckerna både ekologiska och Fairtrade-märkta, och förpackningen kan återvinnas som papper.

Smakmässigt tycker jag Löfbergs har träffat väldigt bra. En varm dag kan det vara riktigt gott att klunka i sig en sån här iskaffe.

Löfbergs flyttar in på Stureplan

Nu är det dags att skriva om kaffe igen. Efter att ha skrivit om Starbucks och Dunkin’ Donuts, som båda fått minus när det gäller kaffet, kommer något helt annat. Den här gången har kaféet nämligen inte rötterna i USA utan Värmland. Löfbergs har kommit till stan!

Fika på Löfbergs Stockholm

Löfbergs, som tagit bort Lila ur namnet, slog för ett par månader sedan upp portarna till ett eget kafé vid Stureplan, mitt emot Starbucks. Bortsett från det geografiska skiljer de sig dock mycket och jag tror många kanske förknippar Löfbergs med ”vanligt kaffe” från mataffären snarare än flashigt Stureplanshäng. Premiären skiljde sig också åt från när de amerikanska kedjorna öppnat. Inga tältade utanför och inga körer sjöng traditionella sånger från Karlstad.

Den eventuella bristen på glammighetsgungor tas dock med råge igen när det kommer till kaffekarusellerna. Kaféet har ett gediget utbud både på brygg- och espressosidan. Bryggmetoden tror jag kommer variera med tiden, men när jag varit där har det gått att få kaffet i en presskanna till bordet.

Löfbergs Stockholm

Personalen verkar väldigt kaffeintresserad och började genast diskutera rostning och bryggmetoder, något som handen på hjärtat inte händer jätteofta på till exempel Starbucks. Det verkar som att Löfbergs-personalen var ordentligt påläst, vilket är roligt.

Över lag känns kaféet väldigt fokuserat på kaffe, med bland annat kaffeskola och koppningar öppna för allmänheten. Som komplement finns ett ganska stort utbud av fikabröd och mackor. Den som är på jakt efter mango-smooties med vispad grädde lär dock behöva välja ett annat ställe.

Löfbergs Stockholm

Det finns några oväntade inslag på menyn, exempelvis en honungslatte som är gjord med egen honung. En rolig (och lite mindre artificiell) variant på de lite mer klassiska smakerna på latte, som vanilj.

Jag har blivit mycket nöjd med kaffet jag fått från Löfbergs alla gånger jag varit där, vilket vid det här laget hunnit bli några gånger. Lokalerna är trevliga och det har varit lätt att få plats. En liten nackdel kan dock vara att kaféet inte är öppet särskilt sent på kvällarna.

Lina fikar på Löfbergs Stockholm

Dunkin’ Donuts

Nu när jag bloggat om det nyöppnade Starbucks Stureplan känns det lite orättvist att inte även nämna Dunkin’ Donuts Sverigepremiär som ägde rum i förra veckan.

Fredagen den 5 december började de berömda munkarna säljas i Sverige, närmare bestämt i Täby Centrum (av alla ställen). Intresset var enormt och när jag kom dit på eftermiddagen var det kanske ett 70-tal personer i kö.

Dunkin Donuts, kö i Täby Centrum

Efter en lång väntan blev det till slut dags att sätta tänderna i några munkar. De levde verkligen upp till förväntningarna och var riktigt goda. Trots den långa kön var munkförrådet välfyllt och det fanns många smaker att välja på. Riktigt gott!

Dunkin Donuts

Utöver munkarna smakade jag på en bagle med cream cheese. Inte heller den gick av för hackor utan Dunkin’ Donuts levererade även på den lite mer matiga fronten.

Dunkin Donuts

När det gäller min kaffe, en cappuccino, är jag dock inte lika nöjd. Jag tyckte framför allt den saknade en tydlig cappuccino-karaktär. Det var så pass att jag lämnade rätt mycket av den, vilket faktiskt tillhör undantagen.

Förhandstitt på Starbucks Stureplan

Idag slår Starbucks Stureplan upp sina dörrar. Som den väletablerade kaffekännare jag är blev jag igår inbjuden på en liten förhandstitt. (Det kan också ha varit för att jag bara råkade vara på rätt ställe vid rätt tid. Att lista ut vilket lämnas som en övning till läsaren.)

Starbucks Stureplan

I och med att det redan finns ett halvt dussin Starbucks i Sverige börjar det kanske bli ont om första-attribut att dela ut. Just detta Starbucks är dock det första som inte är kopplat till resande (de andra är placerade på flygplatser och järnvägsstationer).

Starbucks Stureplan

Stället känns enligt mig väldigt fräscht, modernt och mer som ett ”riktigt” Starbucks än det på Centralstationen. Det har också gott om sittplatser (105 st enligt pressmeddelandet) och generösa öppettider, vilket verkligen uppskattas.

Starbucks Stureplan

När det gäller kaffet är det såklart svårt att inte trigga belöningssystemet med så pass stora mängder sött och vispad grädde. Trots det måste jag ändå säga att jag inte riktigt tyckte mjölkskummet höll högsta nivå och jag tror jag anade lite brända toner i kaffet.

Starbucks Stureplan

Jag hoppas att det bara var premiärnerverna som spelade baristorna ett spratt. Den svenska kaffepubliken är troligtvis ganska kräsen. Starbucks är såklart ett jättestort varumärke (vem vill inte låtsas vara med i en amerikansk film en liten stund?) och intresset lär initialt vara väldigt stort, men på sikt blir allt vardag och då tror jag smaken på kaffet kommer betyda mer än varumärket.

Vilka kommuners kommunalval skiljer sig mest från riksdagsvalet?

Nu har jag skrivit om hur riksdagsvalet skiljer sig från ett sammanslaget resultat av kommunalvalen och även om de lokala partier som nått framgång och fått mandat. I det senare inlägget visade det sig till exempel att Doroteas största parti i kommunalpolitiken är ett lokalt parti och att Kiruna har valt in hela tolv stycken partier.

En aspekt som inte riktigt kommit fram i något av inläggen är om det är några enskilda kommuner som sticker ut när det gäller röstfördelningen, alltså kommuner vars kommunalvalsresultat avviker mycket från riksdagsresultatet.

Jämförelsen kan göras på olika sätt, men på mitt sätt så blir topp fem som följer. Klicka på länken för att se hela valresultatet. För att ge en liten fingervisning om vad du har att vänta har jag i tabellen även skrivit med vilket det största partiet är och hur många procent av rösterna det partiet fick.

Placering Kommun Största parti Röster
1 Markaryd Kristdemokraterna 44,94 %
2 Mönsterås Centerpartiet 40,72%
3 Degerfors Vänsterpartiet 41,91 %
4 Ragunda Socialdemokraterna 51,12%
5 Vansbro Centerpartiet 33,85%

Observera att denna tabell inte visar var ett parti har fått flest röster (t.ex. fick Socialdemokraterna 57,46 % av rösterna i Munkfors). I jämförelsen ovan har alla partier vägts in.

Vilka är partierna som fått mandat i kommunalvalet?

För några dagar sedan skrev jag om hur valresultatet skiljer sig mellan riksdags- och kommunalvalet. En synbar skillnad var att ganska många kommunala röster (4,09 %) gick till partier som inte är så stora och kända på riksnivå. Vilka är dessa partier egentligen?

Först och främst visar det sig att de är väldigt många. I riksdagen fick endast åtta partier mandat, men runt om i kommunerna blev hela 152 invalda.

Hur stora de är skiljer sig också. Det finns partier som enbart fått ett mandat, men det finns också de som är riktigt stora. I Dorotea till exempel är Dorotea Kommunlista det största partiet.

Hur många de är skiljer sig också. I vissa kommuner har inget parti utöver riksdagspartierna fått mandat medan det i andra kommuner finns flera lokala partier. I Kiruna har hela tolv stycken partier fått mandat. Det är riksdagspartierna förutom Folkpartiet, plus Feministiskt initiativ, Norrbottens Sjukvårdsparti, Sámelistu/Samelistan Partipolitiskt obunden, Knegarkampanjen och Kirunapartiet.

Sex partier har fått mandat i fler än en kommun.

Parti Kommuner
Feministiskt initiativ (FI) Gotland, Gullspång, Göteborg, Kiruna, Lund, Malmö, Norrköping, Sala, Simrishamn, Stockholm, Svalöv, Umeå, Uppsala (13 st)
SPI Välfärden (SPI) Halmstad, Hylte, Hörby, Karlskoga, Laholm, Nybro, Staffanstorp, Söderhamn, Tomelilla, Varberg (10 st)
Landsbygdspartiet Oberoende (LBPO) Hällefors, Kinda, Luleå, Nora, Sandviken, Svenljunga, Uppvidinge, Valdemarsvik, Östhammar (9 st)
Norrbottens Sjukvårdsparti (NS) Boden, Gällivare, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Övertorneå (7 st)
Kommunistiska Partiet (K) Gislaved, Lysekil
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) Haninge, Luleå

Feministiskt initiativ, med mandat i 13 kommuner, är störst. Detta parti är dock lite av en specialare i den här jämförelsen för det ingår faktiskt inte i gruppen Övriga i Valmyndighetens rapporter (de är alltså inte med i de 4,09 % jag tidigare nämnde). Eftersom FI inte kom över riksdagsspärren har jag ändå tagit med dem i denna sammanställning.

Övriga partier, det vill säga de som fick mandat i en kommun, listas här nedan tillsammans med hur många röster de fick och vilken kommun det gäller.

Läs resten av inlägget

Hur skiljer sig valresultatet mellan riksdags- och kommunalvalet?

Vid det här laget är det ganska känt hur många procent av rösterna de olika partierna fick i riksdagsvalet. Hur resultatet blir om alla röster från samtliga kommunalval vägs samman är kanske lite mindre känt däremot. Är det i stort sett samma? Vilka partier går upp? Vilka går ned?

Diagrammet nedan visar valresultatet för riksdagsvalet (grått) tillsammans med det sammanvägda valresultatet för kommunalvalet i samtliga kommuner (orange).

Skillnad mellan riksdagsval och kommunalval, 2014

Bland de rödgröna partierna ser vi att samtliga har fått högre röstsiffror på kommunal nivån än de fått på riksdagsnivå, men att det rör sig om ganska små skillnader. Alla tre har skillnader på mindre än en procentenhet. Socialdemokraterna är det parti som har minst skillnad av samtliga (31,01 % i riksdagen, 31,23 % i kommunalvalet).

På allianssidan är resultatet lite mer blandat. För Moderaterna och Kristdemokraterna har det gått bättre på riksdagsnivå, medan det för Folkpartiet och Centerpartiet har gått bättre på kommunal nivå. Just Centerpartiet är det parti som har störst differens bland partierna som gått bättre i kommunalvalet än i riksdagsvalet (6,11 % i riksdagen, 7,85 % i kommunalvalet).

Störst skillnad är det utan tvekan utanför de traditionella blocken. Både Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ får mycket lägre siffror i kommunalvalet än i riksdagsvalet. För Feministiskt initiativs del är troligtvis en stor del av förklaringen att de ställde upp i mindre än en tiondel av alla kommuner, vilket gör att ett lägre resultat i kommunalvalet är att vänta. För Sverigedemokraternas del däremot är det svårare att hitta en lika enkel förklaring. SD är det parti med störst differens bland partierna som gått bättre i riksdagsvalet än i kommunalvalet (12,86 % i riksdagen, 9,33 % i kommunalvalet).

Gruppen Övriga sticker också ut genom att ta många fler röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Här ingår många lokala partier som enbart ställer upp i en eller ett fåtal kommuner.

För den som föredrar siffror framför diagram (eller den som vill kika närmare på ett särskilt parti) kommer här en tabell med partiernas resultat i sifferform.

Parti Riksdag Kommun
V 5,72 % 6,44 %
S 31,01 % 31,23 %
MP 6,89 % 7,76 %
C 6,11 % 7,85 %
FP 5,42 % 6,55 %
M 23,33 % 21,55 %
KD 4,57 % 3,98 %
SD 12,86 % 9,33 %
FI 3,12 % 1,23 %
Övriga 0,97 % 4,09 %

Landstingsvalet har inte ingått i den här jämförelsen. Det som lite kort kan sägas är att både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna får högre resultat där än i både riksdags- och kommunalvalet. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ däremot får sina lägsta siffror i landstingsvalet. Övriga partier får ett landstingsresultat som ligger emellan de båda andra valens resultat.

Presenter till Fredrik Reinfeldt

Idag ägde den första partiledardebatten efter valet rum, tillika Fredrik Reinfeldts (förmodligen) sista. Ord och tal i all ära, men det jag tror de flesta undrar över är såklart vad Reinfeldt fick för avtackningspresenter efter 23 år som riksdagsledamot, 11 år som partiledare och 8 år som statsminister. Här kommer listan!

Stefan Löfven (S) Biljetter till Livet är en schlager
Jimmie Åkesson (SD) Gåva till UNHCR
Åsa Romson (MP) Blommor och boken Sveriges nationalparker
Annie Lööf (C) En gryta och falukorv
Jonas Sjöstedt (V) Boken Reinfeldteffekten
Jan Björklund (FP) ”Världens bästa kompis”-t-shirt & en kaffemaskin
från Nespresso
Göran Hägglund (KD) Verktygsbälte med verktyg

Inbytesprogram för tygpåsar

Jag har ganska många tygpåsar hemma, men tyvärr inte alltid med en när jag är och handlar. Det här gör att jag ibland köper plastpåsar fast jag egentligen inte borde behöva. Jag tror att fler är i den här situationen.

En möjlig lösning kanske kan vara ett inbytesprogram för tygpåsar. Principen skulle i så fall vara att det går att lämna in tygpåsar i förväg och sen kunna hämta ut dem senare. Till exempel skulle jag kunna lämna in fem påsar en dag och sen nästkommande fem besök kunna bära hem min mat i tygpåsar utan att behöva ta med en påse inför varje besök.

Rent praktiskt kanske tygpåsarna kan finnas vid kassan och när jag tar en sån så räknas min ”påskredit” ned. När jag sen lämnar in påsar så fylls krediten på igen. Krediten skulle till exempel kunna sparas på ett kundkort (ICA-kort eller liknande). Inlämning av påsar kanske kan ske vid kassan. Där finnas en kortterminal som kan användas för att fylla på krediten, och kassapersonalen skulle också i samma veva kunna kontrollera att påsarna håller tillräcklig kvalitet.

Det här betyder alltså att de som är med i programmet inte kommer få tillbaka samma påsar som de lämnar in. Jag tror att det är många som har tygpåsar hemma som de kan tänka sig att byta bort. Men om det här är ett problem går det förstås att tänka sig att alla påsar i programmet är likadana. Både ICA och Coop säljer, eller har sålt, tygpåsar med eget tryck, vilka kanske kan användas i ett sådant scenario.

Plastpåsar är ett miljöproblem. I flera länder och regioner har de redan förbjudits. Rwanda förbjöd 2008 plastpåsar helt och hållet och därefter följde bland annat Italien som förbjöd engångsplastpåsar 2010 och Kalifornien som beslutade om ett liknande förbud nu i år.