Mycket bättre, mycket jobbigare

Att bli förälder första gången är mycket bättre än du kan tänka dig och mycket jobbigare än du kan tänka dig. De orden skickade en kollega med mig innan jag gick på föräldraledighet. Än så länge sträcker sig mitt föräldraskap bara över knappt tre veckor men jag tror kollegan var något på spåren.

Det är absolut bättre. Inte för att jag inte trodde att det skulle bli bra och verkligen längtade, utan för att det nästan väckt en ny dimension av känslor. Jag känner så starkt för den lilla parveln att mitt oföräldriga själv aldrig hade kunnat förstå alla känslorna.

När det gäller den andra delen så kanske jobbigt är fel ord — det är ju verkligen ett privilegium — men barneriet påverkar onekligen sömnen. Jag trodde jag skulle vara ganska väl rustad efter att ha klarat perioder med lite nattsömn, lätt kunnat vända dygnet och även jobbat natt utan allt för stora problem.

Men detta är något helt nytt. För det första sover jag inte alls lika djupt, i alla fall under delar av natten. Tidigare har jag kunnat sova mig igenom det mesta men nu kan jag vakna av en host. För det andra är sömnen helt oförutsägbar. Det som ser ut att bli en insomning inom en minut kan bli något helt annat. En kräk. Ett klädombyte från kräksiga kläder. En efter-klädombyte-amning. En efter-amning-bajs. En bajs-överallt-dusch. En ny blöja. En efter-blöjbytes-amning. En efter-amning-kräks. En efter-kräks-muntork. Vips är klockan 1,5 timme mer och sömnen fortfarande en minut bort. För det tredje blir sömnen väldigt upphackad. En sammanhängande sömn på två timmar räknas nu som sovmorgon.

Så för att sammanfatta: Bättre, absolut. Utvilad, absolut inte.

En stork kommer lastad

Någon bajsar på min arm. En skjorta med ”bara kräks” på räknas som ren. Jag skriver detta med en hand för att den andra är bakom någons nacke. Tidigare obesökta hyllor på mataffären blir besökta. Jag kan titta på ett litet ansikte i timmar. Det är helt enkelt så att en underbar fantastisk liten varelse av modell bebis har kommit in i mitt liv.

Imorse klockan 06.31 hade vi födelsedagskalas. Då fyllde den lilla människovalpen en vecka. Huvudpersonen sov sig dock igenom festligheterna. Och de två föräldrarna var nog inte så himla vakna de heller. Senaste veckan har det blivit lite si och så med sömnen.

Jag ska såklart skriva mer om allt som hänt och om den nya lilla familjemedlemmen. Så länge skriver jag bara det här. Och går sen tillbaka till att titta på det lilla ansiktet.

BF+7

Idag var vi på en sedan tidigare inbokad ifall-det-går-över-tiden-kontroll hos barnmorskan. Allt var bra i kontrollerna som gjordes där, men vi ska även iväg på ett ultraljud imorgon. Även det är standard för de som gått över en vecka.

Utöver tiden för ultraljudet fick vi också information om hur vi ska göra ifall det tar ytterligare en vecka utan att något händer. Då blir det någon form av igångsättning, men exakt vilken form bestäms utifrån hur allt verkar då.

Vi har sedan länge vetat att igångsättning väntar två veckor efter beräknad förlossning, men nu blev det lite mer verkligt när vi fick en tidpunkt och ett telefonnummer att ringa då. Hur det verkligen blir återstår att se för förlossningen kan ju sätta igång när som helst.

Utöver barnmorskebesöket har vi bland annat hunnit med en till frukost på Löfbergs.

Frukost på Löfbergs Stockholm

Frukost på Löfbergs Stockholm

Idag var vi dessutom på Dunkin’ Donuts för den här veckans Munckin Madness och provsmakat alla nio sorters munckins.

Munckin Madness på Dunkin' Donuts

Munckin Madness på Dunkin’ Donuts

BF+5

Många verkar tycka att det är jobbigt att gå över tiden. Att väntan känns väldigt lång. Det tycker inte jag egentligen. För oss tog det ett tag att bli gravida och då var väntan jobbig eftersom väntan kunde sluta i besvikelse, i att det inte blev något. Men nu finns ju inte den oron. Lilla pjäsen kommer när den kommer, och då tar vi emot med öppna armar. Tills dess är det väl lika bra att passa på att ta tillvara på livet som ”bara” två.

För det allra mesta har vi det väldigt väldigt bra, men ibland blir det lite gnissel. Ofta har det då att göra med att jag tycker att vi borde fokusera på vilandet (eftersom det kanske inte blir tillfälle för det sen) och Lina att vi borde tvätta, städa och feja (eftersom det kanske inte blir tillfälle för det sen). Idag gnisslade vi lite om ifall vi skulle tvätta eller inte, men det gick snabbt över. Och sen blev det tvätt (i sex timmar).

Vilan hanns också med. Rutinerna nu har blivit att Lina sover middag någon timme eller två och jag tittar på en serie. Idag hann jag klart med Better Call Saul (och sedan tidigare har jag sett klart senaste säsongen av Orange Is The New Black), så nu känner jag mig ganska så redo även på den fronten.

BF+3

Två dagar till har gått och ännu ingen bebis. Lina och jag passar på att ta det lugnt, ha det mysigt, äta jordgubbar och dricka Vimto (en himla charmig dryck som vi hittade hos frukthandlaren på torget).

Igår var vi på Åhléns för att kolla efter en tavelram och då gick jag förbi en pingvin som jag föll för direkt. Jag la ifrån mig den först men fick snart gå tillbaka och hämta den igen. Den kommer bli perfekt både som en stor Tux på pappas kontor och som gigantisk mjukis åt barnet. Någon tavelram hittade vi däremot inte.

Mjukis-pingvin

Mjukis-pingvin

Idag inledde vi dagen med en frukost på Löfbergs vid Stureplan. Deras yoghurt är verkligen att rekommendera. Efter det ledde oss tavelramsjakten till Ikea. De hade mycket riktigt ramen, men den kostade tio gånger så mycket som på hemsidan. Då skickade de dock med en skål, två flaskor saft, tio isbitspåsar, två glassar, en t-shirt, två filtar och lite annat på köpet.

Paus i Ikea-handlandet

Paus i Ikea-handlandet

Sen sist har jag också införskaffat en proteinbar med dammsugarsmak att komplettera förlossningsväskan med. Det är inte helt givet att det är en perfekt sak att sätta i sig mellan värkarna… Men hej, när var en dammsugare en dålig idé sist?

BF+1

Här går jag och väntar på barn. Det kanske kommer som en liten överraskning för dem som inte regelbundet träffar mig IRL utan till exempel bara läser här på bloggen. Å andra sidan kommer det som en överraskning att någon läser här på bloggen så då är vi kanske kvitt.

Igår var det hur som helst beräknad förlossning (eller BF som vi i svängen säger). Mötesbokningen var sedan länge skickad till den blivande mamman och BB-telefonnummer satt på kylskåpet. Men kom det någon bebis? Nej, inte alls. Den bestämde sig för att stanna kvar där inne ett tag till och det är väl bara att börja vänja sig vid att Untitled 1 kommer vara den som bestämmer över tider ett tag framöver.

Förberedelserna har gått ganska långt. Själv har jag nyss köpt en till brandsläckare och Lina har köpt en moseskorg (bra om det dyker upp en galen farao och vi måste skicka iväg den lilla över Brunnsviken). Jag har också köpt på mig ett litet lager kaffekapslar eftersom jag tänker att när den lilla pjäsen väl kommit kanske det inte alltid kommer finnas tid att mala bönor och brygga kaffe när koffeindepåerna behöver fyllas på.